Gör som jag, tävla hos Apans och ha chansen att vinna en av dessa fina fleecejackor från Polarn och Pyret :-)´

Den turkosa fleecejackan skulle passa Edwin så bra!!!

Edwin sov middag mellan 11.30-13.00 ungefär. Han vaknade av att han drömde tror jag för att slog på täcket i sömnen och när han sen tittade på mig så hade han en så ledsen liten mun :-(

Vi satte oss i soffan o kramades en stund. Jag pratade med honom om dagis och plötsligt sov han igen....

Nu ligger han tvärs över mina ben som ett upponer vänt U *fnissar*

      Bilderna talar väl för sig själv :-)

Det tar på krafterna att börja dagis helt enkelt *skrattar*

En spännande dag idag. Edwin har gjort sin första inskolningsdag på sitt dagis (förskola)

Edwin och Micke åkte dit tillsammans och var där klockan 9. Det var ett jätteroligt ställe med massa roliga leksaker. Edwin struntade helt i Micke och hade stor fokus på bilar och annat :-)

En sånn här fin sopbil hade Whille som liten, minns så väl att han älskade den. Edwin fattade tycke för en sådan på dagis, men även andra bilar var väldigt intressant. Bilintresset har verkligen infunnit sig :-)

Edwin fick även vara med på fruktstunden. Det blev banan, en frukt som Edwin tycker väldigt mycket om!

  Hur kul är det inte med ett handfat där man själv når *hihi*

Inskolningen idag var ju bara en timme och jag tror att Edwin tyckte det var alldeles för lite. Han ville absolut inte gå hem.... Bra känsla :-)

Imorgon är det inskolning dag 2 och då är det min tur att följa med, spännande!!!

Redan i söndags i Turkiet började Whille klaga över sina öron *sucka* Mina barn har en tendens att alltid bli sjuka när vi är utomlands...

Så med tanke på att att flygresan hem var onsdagen så tänkte jag att ett läkarbesök med medicin  är nog läge, så mår öronen bättre på flyget :-)

På måndagen åkte jag och Whille in till Side. Solresor som vi reste med hade bokat ett läkarbesök för oss på ett privat sjukhus som de samarbetade med. Vi hämtades av en från sjukhuset och fick eskort hela vägen in till receptionen.

Sen väntade vi ca 10-15 min innan vi träffade en läkare. Han pratade lite engelska, tur. Annars talade de flesta turkar bara tyska, o jag talar nada tyska *haha*

Doktorn tittade i Whilles näsa, kände på halsen och tittade sen var det öronens tur. AJ AJ AJ.... buktande trumhinna i ena örat och väldigt rött i båda öronen.

Doktorn skrev ut FYRA MEDCINER!!!! Man skulle kunna tro att Whille var dödens sjuk ju ;-)

Läkarbesöket kostade 97 Euro, SHIT, det är ju nästan 1000 kr. Tur att vi hade försäkring genom Solresor säger jag bara.

Vi fick skjuts tillbaka till hotellet av samme man som hämtade oss. Han följde oss även in till Apoteket så att vi inte skulle bli lurade. Han sa det att många turister blir lurade att betala ett överpris på läkemedel bara för att vi inte vet vad det SKA kosta!!!

Sen började medicineringen... Whille är duktig på att ta tabletter så allt flöt på bra tills kvällen kom. Då fick han så ont i sin mage, han vek sig som en kniv och kved :-( Sådana hemska magkramper. Han kunde inte äta eller dricka...

Dagarna fortsatte i samma smärta. Det var dock inte hela tiden utan smärtan i magen bara dök upp helt plötsligt. Whille hade så jäkla ont.... Så tillslut vågade jag inte ge honom medicinen längre. Istället gav jag honom Ipren och Panodil som smärtstillande...

Natten till vi skulle åka hem så låg Whille och grät på natten. Whille är väldigt tålig så jag förstod att det gjorde jäkligt ont... Jag kände mig så stressad inför hemresan, öroninflamation och flyga är ju verkligen ingen bra kombo :-(

Men det gick ganska bra... Whille var fullproppad med smärtstillande, allt för att det skulle funka att flyga!

Idag åkte vi till Vårdcentralen på morgonen. Tyvärr fanns inga tider att boka så det var bara att sätta sig o vänta *GAAAAH* Så drygt :-( Det tog 1½ timme innan det var vår tur.... Hur kul var Edwin (som var med) då tror ni *ler trött* Mmmm han körde sitt register med skrik, gap, pilla på allt, springa, ja ni fattar va....?!

Läkaren tittade i Whilles öronen och förstod så väl att Whille hade jätteont. Hon bad oss ta bort medicinen som jag hade från Turkiet, sen fick Whille en dunderdos med penicillin. Så nu ska det väl vända... Hon tyckte vi skulle fortsätta med Ipren och Panodil några dagar till.

Whille har fortfarande ont i magen, dock inte lika ofta. Så förhoppningsvis försvinner kramperna till helgen...

Min tappra kille...