I tisdagseftermiddag var Whille hos sin kompis och spelade fotboll. Mitt i leken så sparkar Whille sina tår med stor kraft in i kompisens smalben. Whille ringde mig och storgrät, han grät på ett sånt sätt jag sällan hör.

Jag åkte och hämtade honom, han kunde inte stödja på foten. Stackarn, han var sååå ledsen!!!

Foten var lite svullen och Whille klagade mest på att tårna gjorde ont, då allra mest "pektån". Jag ringde till Vårdcentralen men de hänvisade oss till Akuten, och dit hade jag inte lust att åka på kvällen själv med tre barn. Så jag sa till Whille att vi avvaktar, det tyckte han var ok.

Igår morse, när jag lämnat Fliz i skolan, så åkte vi (jag, Whille och Edwin) då till Akuten. Vi blev mottagna direkt av en sköterska, ingen kö :-D Whille fick sätta sig i en rullstol, skönt. Sköterskan tog en del uppgifter och gav Whille Alvedon och en antiinflamatorisk tablett. Hon ville att vi skulle få träffa en läkare så vi fick snällt sätta oss och vänta..... och vänta.... och vänta...

Under tiden så roade sig Whille med att lära känna hela Akuten *HAHA* Han åkte runt i rullstolen, tittade på när två sköterskor övde på att lägga gips på varann. Tillslut så blev han kallad för doktorn *fnissar*

Två timmar tog det innan en mycket trevlig läkare kom in på rummet. Hon tittade lite, tryckte och sa sedan att hon ville ta röntgen på detta.

Vi tog oss till Röntgen och där kom vi in nästan med en gång. Det togs tre bilder på foten och sen så var vi tillbaka på Akuten igen för väntan på svar.

Världens snällaste bebis

Det tog inte så lång tid innan doktorn kom tillbaka. Hon hade hittat en spricka i "pektån" Man gipsar inte tår, men däremot så ordinerades skor med hård sula så inte tårna böjs. Dessutom fick Whille kryckor. Whille kommer att ha ont i några veckor, men kryckorna behöver han säkert några dagar bara.

Skönt att det inte var värre :-) Whille fick med sig en bild på sin fot från röntgen av doktorn, det gillade han *ler* Sen åkte vi hemåt igen, hämtade Fliz som precis slutade skolan...

Under hela tiden som vi var på Akuten så var Edwin det snällaste barnet. Han åt, sov och log. Inget gnäll någon gång... Han är så underbart go den ungen *älskar*