Snodde” med mig en liten lista från Jessica

Tid upp: Kl 05:50, går alltid upp den tiden när jag börjar kl 7:15

Frukost: Te och en knäckemacka med mjukost (alldeles för lite kände jag när jag kommit till jobbet :-(

Dagens Outfit: Jobboutfit, Limegrön Piké och svarta mammabyxor

Humör: Harmoniskt

Gjort: Jobbat 7:15-16:00, därefter handlande av mat (alldeles för mkt som var slut hemma), ätit gooood bakad potatis med fyllning, duschat, nu soffa :-)

TräningsPlaner: Räcker med fullt ös på jobbet

Andra Planer: FREDAGASMYS!!!! Se på IDOL och bara koppla av.

Ser på: TV:n och datorn

Lyssnar på: TV:n

Läser: Är ju ingen bokmal, men jag ska ladda ner de tre böckerna på Stephanie Mayer och lyssna på de via mobilen.

Bästa: Att det är en lugn och skön kväll, totalt kravlös.

Sämsta: Fogarna, de är inte mina kompisar

Barnen: Fliz byter om till nattiskläder och Whille spelar PS2

Väder: Mörkt (kväll) ca +4 grader och uppehåll

Dagens Citat, ordspråk, eller Tanke: Lev idag, imorgon kan det vara för sent...

Ha en mysig fredagskväll, det ska jag ha ;-)

Ibland blir man förvånad :-) När jag kom hem i måndags efter jobbet så stod tvillingparet Älg på vår tomt och åt björkris. De såg ut att ha en riktig smaskig stund!!! Min stora fasa var att Mamma Älg stod i närheten *rysa*

Jag skulle köra Micke till bussen så han kom ut och mötte mig. Jag sa till honom att gå bort ifall Mamma Älg skulle visa sig. Men Micke ville ju syskonen Älg och struntade i mitt råd. Istället ställde han sig och tog kort med mobilen :-) Jag satt kvar i bilen men tog kort även jag *HAHA* Tvillingarna Älg, troligtvis runt året, gick lite längre upp i skogen (dock fortfarande nära oss) och käkade vidare, de brydde sig inte att vi stod och tittade!!

Några minuter senare körde jag iväg Micke, och när jag kom hem så var syskonen kvar. Jag gick in och hämtade barnen, de blev eld och lågor :-) Båda sprang ut och tyckte det var jättehäftigt!!! Tvillingarna Älg fortsatte sin promenad upp i skogen samtidigt som de mumsade vidare på diverse grenar och blad.

Tyvärr ganska oskarp bild, mobilen var inte min bästa kompis just då :-) Men ni ser den ena älgkalven här...

Här ser ni ni tvillingparet promenerandes upp i skogen. Den ena tvillingen syns lite sämre men har vita ben och håller sig till höger på bilden, brevid sin tvilling!!!

Taskig bild... riktig kamera nästa gång ;-)

Senare på kvällen skulle jag åka ner till busshållplatsen för att möta upp Micke igen. Det kändes lite läskigt att gå ut i mörkret (vi har inga gatulampor här pga relativt nybyggt område) men samtidigt tänkte jag att tvillingarna Älg bör jag ju inte möta igen!!!! Väl inne i bilen kändes det tryggt, jag började köra och vilka hamnar jag bakom med bilen (på vår grusväg) om inte tvillingarna Älg :-D De promenerade nedanför vårt hus på grusvägen där bilarna kör (finns bara en väg) De gick i bredd på vägen, ungefär som om de hade mycket att prata om *fnissar* Jag blinkade med helljuset, den ena tvillingen vände huvudet och tittade vad som hände men sen fortsatte de gå i sin takt. TOTALT ORÄDDA!!!!! Några meter senare tog de en liten väg till höger och lunkade vidare in på en tomt...

Shit alltså, tänk om Micke hade promenerat hem från bussen och mött dessa sociala varelser.... *tokrysa* Usch usch usch...

Igår kväll när jag hade lagt mig kom Micke in i sovrummet. Vi pratade lite och han la handen på min mage. Bebis var totalt ointresserad av att säga hej och rörde sig inte det minsta. Jag sa till Micke att bebis antagligen sover så det är ingen idé att vänta på en kick heller... men envis som Micke är så stannade han ändå kvar.

Han la örat mot magen, helt plötsligt kickade det till rätt på pappas haka :-D Sååå mysigt!!!! Sen kom det några kickar till och jag tror att Micke kände sig riktigt nöjd (har sett hans kommentarer på FB idag *hehe*)

Nu är det bara Fliz kvar, hoppas på tur de närmaste dagarna så hon oxå får känna bebisen :-)

Ikväll när vi alla tittade på tv så var bebisen i gång i vanlig ordning. Vet inte om det möblerades om inne i magen eller om det var ett tecken på uppmärksamhet, fullt ös var det iaf. Jag tog Whilles hand och la på magen, några sekunder senare "buffade" det till *ler stort* Whille sken upp som en sol, JÄTTESTOLT över att han kände bebisen :-)

Fliz flög upp från soffan och la sin hand på min mage. Då slutade bebisen tvärt, ingen mer "buffning" idag inte.... En mycket besviken blivande storasyster kämpade länge med att få möjligheten att känna bebisen, men inget... Tyckte så synd om henne.

Nu när jag sitter och skriver så rör det på sig igen, fasligt undantryckande av olika organ. Bebisen vill tydligen ha mer plats eller nått :-)

Imorgon ska jag och Fliz göra ett nytt försök, dock måste det göras på kvällen eftersom bebisen verkar vara mest vaken då.

Får väl ge Micke en chans oxå kanske ;-)

Jag och Fliz har bakat massor med bullar idag :-)

Imorgon är de ju "Kanelbullens dag", och trots att det är lite fånigt för bullen att ha en dag så finns det ju ändå en anledning till att fylla en del av frysen med nybakta goda bullar. Totalt blev det 84 bullar, hälften vanilj och hälften kanel. MUMMA säger jag ;-)

Dessutom fick jag och Micke frostat av frysen tidigare idag. Det var VERKLIGEN dax *suck* Sen fick vi ju rensat en del, av någon anledning så ligger det ju alltid en del mat som aldrig blir tillredd eller uppäten. Så nu har vi plats för alla bullar + lite till :-)

Ute är det ruggigt höstväder. Det tokblåser och regnar, allmänt kallt och löven faller från träden. Men det är ju oktober nu så det är väl precis så här det ska vara nu. På nått sätt så är det ju samtidigt lite vackert även om det regnar, bara man slipper vistas utomhus *ler*

Ja ikväll är det Ä N T L I G E N säsongsstart på Greys Anatomy igen

[youtube cMCYP_w8zmw]  

Kanal 5

Klockan 21.00

INTE MISSA!!!

Idag var det dax för ett besök hos barnmorskan igen :-)

Jag känner tydligt att min trötthet äntligen har lugnat sig, vilket jag fick berättat för min barnmorska. Det var ju precis det som hon sa till mig vid förra besök.

Mina värden:

• Vikt: +1 kg  (totalt +1 kg)
• Socker: 7,6  (förra gången 4,8)
• Järn: 123 (förra gången 117)
• Urin: 0 (förra gången 0)
• Hjärtljud: mellan 135-140 slag/min

Mina värden var helt ok även om mitt sockervärde låg lite högt. Gränsen för att behöva göra glukosbelastning är 7,8. Men alldeles innan mitt besök så åt jag ett äpple och en banan, så jag skyllde lite på att det kanske var det som påverkade.

I övrigt så pratade vi lite om mina domnande och värkande händer som jag tyvärr fått. Mina händer somnar om nätterna och värker om dagarna. Min BM sa att det med all säkerhet är Karpaltunnelsyndrom. Det är ju när handledens huvudnerver kommer i kläm pga svullnad. Jag ska få gå till en arbetsterapeut och få skenor till händerna som jag ska sova med. Det hjälper tydligen med att händerna inte somnar. Men jag känner själv att jag avvaktar ett tag. Händerna funkar ju ännu trots allt :-)

Jag fick även ett moderskapsintyg så jag kan söka om Havandeskapspenning från Försäkringskassan. Min BM sa att det är lika bra att skicka in det så snart som möjligt med tanke på deras långa handläggningstider *sucka* Så imorgon blir det att gå till chefen och be honom fylla  i ett sådant så jag kan skicka det snarast.

Återbesök till BM blir om tre veckor igen :-)

Ja på jobbet fick vi en annorlunda start idag. Inne på vårt lilla lager som ligger i själva affären fick min kollega Viktoria för sig att hon sett en orm...  Ja tjena, ;-) Jag sa till henne att hon måste inbillat sig, men hon var helt säker. Hon hade stött till en vagn med handdukar och då hade det ramlat ner nått som lät som en sladd (en sladd som ramlar ner på golvet)

Jag gick in på lagret, och mycket riktigt, DÄR LÅG EN ORM... Eller låg och låg, ringlade omkring för att hitta nånstans att gömma sig :-)

Jag hämtade en annan kollega som inte är rädd för annorlunda djur. Hon tog på sig sina handskar och följde med mig in på lagret igen. Ormen hade gömt sig bakom en större tunna, och när vi lyfte bort den så såg vi ormen och den såg oss. Den väste och var riktigt grinig, det var inte alls populärt att vi skulle fånga den *fnissar* Tillslut fick min kollega tag i svansen på ormen och la den i en plaskskål med lock.

Jag gick och ringde till Universeum. Jag visste absolut inte vad det kunde vara för orm, vi får ju leveranser från hela världen vilket oxå kan innebära att det kan vara en farlig orm från nån djungel. Efter en stund fick jag pratat med en kille som jobbade med exotiska djuren på Universeum. När jag hade beskrivit hur den såg ut så sa han lugnande att det antagligen är en snok *ASG* En oskyldig rädd liten snok :-D

Vi skrattade gott åt händelsen och jag tackade så mycket för hans hjälp.

Sen gick jag och min kollega ut till ån som är alldeles utanför jobbet, där släppte vi ut den stackarn som ringlade iväg fort.