Ja idag var det dax igen, både BM-besök och UL *mys*

Allt var som vanligt jättebra hos BM, bebisen växer som den ska, mina värden är oxå bra, och jag mår bra :-)

Min BM tyckte att jag har en så härlig positiv attityd, att jag strålar och det gör ju oxå att man mår bra. Det tycker jag var fina ord att få av en "icke-nåära-vän"!!! Jag måste ju även intyga att jobba halvtid gör otrolig skillnad för mig och min kropp. Jag mår ju otroligt mycket bättre och jag känner ju själv hur mycket mer ork jag har under mina arbetsdagar :-) Jag orkar ju även vara en bra mamma och fru vilket är otroligt viktigt!!!

Mina värden idag:

När vi var klara hos barnmorskan så var det dax för nästa besök, UL för tillväxt och flöde i navelsträng och moderkaka!!!

Vi träffade en förlossningsöverläkare som hetter Ros-Marie. En mycket trevlig dam i 50 årsåldern. Hon hade precis börjat använda en helt ny ultraljudsmaskin och frågade då om en man från England fick vara med (han som lärde henne allt om den) Självklart, tyckte både jag och Micke...

Hon började och titta, väldigt bra och skarp bild för att vara vanligt UL. Bebisen låg med huvudet uppåt, ryggen mot min vänstra sida och självklart rumpan ner mot urinblåsan. Inte konstigt att det känns som om det studsar och har sig neråt. Bebisen använder väl urinblåsan som studsmatta :-)

Bebisen uppskattades väga lite över 1 kg vilket var helt normalt. Flöde i navelsträng och moderkaka såg oxå jättebra ut. Bebisen rörde sig en hel del, öppnade munnen, rörde armar och ben. Så härligt att se :-D Barnmorskan visade även storhjärnan och lillhjärnan där allt oxå såg fint ut, hjärtat och mage såg bra ut.

Sen kom överraskningen. Då frågade Ros-Marie om hon fick prova 3D-UL som de oxå har i den nya maskinen :-) :-) :-) Behöver jag säga svaret :-D

SJÄLVKLART!!!

Hon var ju ganska ovan att använda 3D så engelsmannen förklarade mycket hur hon skulle göra. De visade bebisens ansikte flera gånger och hon övade för att lära sig att få fram fina bilder. Det var verkligen jättehäftigt att se, vi såg ju vår lilla bebis på ett helt annat sätt!!!! Vilken känsla... :-)

Jag och Micke kände oss jättenöjda när vi gick därifrån, vi hade ju fått se vår lilla kärleksklimp *myspys*

För en stund sen när jag satt i soffan så satt jag med min hand på mage, en bit ovanför naveln

Plötsligt, precis där min hand är, känner jag bebisens rörelse såååå nära

Bebisen och jag fick en sådan närhet som jag aldrig känt innan

Bebisen rörde sig så lugnt, flera gånger precis där min hand var

Det var magiskt....

... OVERKLIGT och såååå underbart

♥ Jag blev helt kär ♥

Idag har jag och barnen varit och tittat på filmen "Upp" som hade premiär igår.

Jag tyckte att det var en annorlunda Disneyfilm som blandades med sorg, skratt, glädje och mycket mer.... Hormonstinn som jag själv är så brände tårarna i ögonen ett par gånger :-D Barnen tyckte att filmen var jättebra, de skrattade rejält ett par gånger ( för att inte tala om en "farfar" som satt bakom oss på bion, han skrattade så jäkla ofta och rejält högt)

Carl Fredricksen har i hela sitt liv längtat efter att få upptäcka världen och leva livet. Men vid 78 års ålder verkar det vara aningen sent, tills en ödes nyck (den ihärdiga 8-årige scouten Russell) ger honom en ny chans. ”Upp” tar oss med på ett spännande äventyr där det omaka paret träffar på oländig terräng, oväntade bovar och djungelvarelser.

Efter bion gick vi till KappAhl där Fliz hittade en fin gosig mössa och en fin tröja + sockar som hon ville ha. Whille hittade ett skateboard-halsband och tatueringar. Snäll som jag är så köpte vi detta. Sen gick vi till Stadium där Whille hittade en snygg mössa och en munkjacka. Det kostar att vara mamma kände jag *HAHA* Men vad gör man inte för sina älsklingar ♥

Nu är vi hemma igen, har ätit lite mat och jag kör en maskin tvätt. Allt är som vanligt ;-) Whille ska iväg och spela fotboll med sin kompis nere vid fotbollsplanen. Fliz sitter och sjunger Abba Sing Star *ler* Kanske jag ska göra mig en god kopp te och bara vara lite... *njuta* Mmm det får nog bli så...

Veckan har varit, ja vad säger man, tvärtom mot vad jag trodde den skulle bli...

Ibland vänder det fort i livet, dock är detta inget dramatiskt men för mig oväntat och känslomässigt omtumlande :-( Men det är som jag tidigare har sagt, de som är starka prövas gång på gång, varför vet jag inte... Undrar ibland bara när man ska få vara svag, ledsen och ömtålig, i mitt liv existerar det nog inte är jag rädd. Känner dock styrka som mamma att låta mina barn få ha känslor, få vara stora som små, utvecklas och leva. Det är något som mina barn ska bära med sig hela livet, våga vara de individer som de är, inte skapas och gjutas i formar efter hur omgivningen tycker de ska vara...

Idag är jag hemma från jobbet, känt mig ur fas och behöver hitta ett hål med frisk luft, tid med mina barn och lusten att hitta energi igen. Dessutom åker Micke till Stockholm idag, det är möte med Akupunkturförbundet. Det är planerat sen länge... Jag ser fram emot helgen med barnen, den är oplanerad och kravlös men jag har lite tankar på vad vi ska hitta på.

Just nu snöar det ute, snöar och regnar menar jag, det är ju Västkusten :-) Det är kallt, ca +1-2 grader. Stackars Fliz som har utflykt idag, hon ville verkligen inte ut i skogen idag när hon såg vädret. Jobbigt.... Men jag hoppas att dagen blir bra ändå. Efter skolan idag så ska Fliz på kalas, en klasskamrat ska ha födelsedagskalas så det lyser nog upp henne igen. Jag och Whille ska åka och handla fredagsmys och njuta av att bara vara mamma och son en stund, inte ofta jag är ensam med honom. Det ska bli mysigt :-)

Nu ska jag dricka upp mitt te, koppla av lite och försöka skingra mina tankar...

Ikväll när vi alla tittade på tv så var bebisen i gång i vanlig ordning. Vet inte om det möblerades om inne i magen eller om det var ett tecken på uppmärksamhet, fullt ös var det iaf. Jag tog Whilles hand och la på magen, några sekunder senare "buffade" det till *ler stort* Whille sken upp som en sol, JÄTTESTOLT över att han kände bebisen :-)

Fliz flög upp från soffan och la sin hand på min mage. Då slutade bebisen tvärt, ingen mer "buffning" idag inte.... En mycket besviken blivande storasyster kämpade länge med att få möjligheten att känna bebisen, men inget... Tyckte så synd om henne.

Nu när jag sitter och skriver så rör det på sig igen, fasligt undantryckande av olika organ. Bebisen vill tydligen ha mer plats eller nått :-)

Imorgon ska jag och Fliz göra ett nytt försök, dock måste det göras på kvällen eftersom bebisen verkar vara mest vaken då.

Får väl ge Micke en chans oxå kanske ;-)

Dagens OTROLIGT häftiga datum är 090909

Dessutom firar jag och Micke 9-årig bröllopsdag idag

och

♥10 år som par♥

Vi träffades ju sommaren 1999, men då uppstod ingen kärlek. Jag hade sällskap på mitt håll, men jag tyckte redan då att Micke var jäkligt snygg ;-)

På Göteborgskalaset 1999 bytte vi telefonnummer, varför vet jag egentligen inte :-) Vi hördes inte av därefter heller, inte föräns jag skickade ett sms till honom en lördag och önskade Micke en trevlig helg :-)

DÄR VAR STARTSKOTTET!!!! :-D

Vi sms:ade massor, ringde varandra, pratade sent in på nätterna till tidig morgon.

Vi träffades i stan, fikade, gick inne i Trädgårdsföreningen, följde varandra till bussen

Micke bjöd på middag, Källarkrogen, tre-rätters och ett gott vin till

Behöver jag säga mera.... :-) Kärlek uppstod, förälskelsen slog till

Ja mer än så behöver jag ju inte skriva, ni fattar resten va!?! *ler* Vi blev ett par den 9 september 1999 (990909), även det ett magiskt datum ;-)

♥ På vår ettårsdag gifte vi oss ♥

Idag, 10 år senare, två hus, fem bilar, två barn och ett till på väg, två katter och tre marsvin...

Vi har genomlidit glädje, sorg, ilska, tårar, lycka, förväntan, besvikelse och mycket mera...

Men vi ser framtiden och blickar framåt...

Detta är bara de 10 första åren, nu fortsätter livet :-)

De här fina blommorna lämnade ett blomsterbud till mig på jobbet idag *ler*

Eftersom Micke inte är hemma, vi har inte ens träffats idag trots denna speciella dag... men en liten överraskning blir det ändå när han kommer hem

 Choklad med röda chokladhjärtan

Tror ni han gillar det ;-)

I min mage växer det fantastiska, ett litet nytt liv ligger tryggt och säkert i värmen närmast sin mamma...

Detta lilla liv är så efterlängtat, av framför allt blivande storasyster :-)

Vi ser alla fram emot att träffa vårat lilla frö någon gång i februari 2010

Jag märkte tidigt att jag var gravid. Hade typiska känningar redan i början på vecka 3, vilket för min del känns väldigt tidigt. Jag kände inte ens att vi behövde göra något grav-test men samtidigt så vill man ju ha beviset framför sig :-)

Den 11 juni, när jag kom hem från jobbet, gjorde jag testet. Det visade ett svagt plus, MEN DET VAR ETT PLUS ;-)

Jag har ju ett fel på en gen som gör att mitt blod, vid hormonella förändringar i kroppen, blir för tjockt. Så när jag är gravid så måste jag medicineras med Fragmin (sprutor) + Trombyl (tablett). Detta fick jag börja med redan i vecka 5, efter ett läkarbesök.  Sprutorna är lagom roliga att ta :-( Det ger mig blåmärken på magen och kan ibland göra riktigt ont, men vad gör man inte för sig själv och sitt barn :-D

Vi har även "träffat" vårat frö två gånger, självklart via UL (Ultraljud). Första gången var samma dag som vi kommit hem från Bulgarien. Jag fick tyvärr en blödning söndagen innan vi åkte hem från Bulgarien. Det gav mig stor panik och jag kände stor rädsla för att få missfall utomlands, dessutom så nära inpå flygresan hem. Jag ringde till Specialist MVC från Bulgarien och fick en tid direkt vid hemkomsten *lite lättad*

Första mötet med vårat frö visade en pigg lite varelse i min mage med ett pickande hjärta och vilja att röra sig :-) Snacka om att jag kunde slappna av. Fyra dagars oro var över... Vad som orsakat blödningen såg inte barnmorskan, för allt såg jättebra ut *andas ut*

Andra mötet skedde veckan efter vid mitt ordinarie läkarbesök hos en specialist. Även då en pigg liten bebis som sträckte på sig och verkligen visade upp sig för mamma på skärmen <3

I tisdags, den 11 augusti, var det dax för inskrivning hos barnmorska på Specialist MVC. Det är ju först nu som det blir på riktigt på nått sätt :-) Där pratade vi min medicinering, hur jag mår, vad man ska äta och allt det där vanliga som alltid tas upp på en inskrivning. Min BM var en trevlig äldre dam som tidigare jobbat på förlossningen. Hon kändes trygg, vilket kändes skönt och avslappnande. Vi avslutade inskrivningen med att lyssna på bebisens hjärta. Det tuffade på som ett X2000, och BM tyckte att det lät väldigt starkt och tydligt trots att det kan vara svårt att höra vid denna tidpunkten!!!

Mina värden 11 augusti (13+5):

• Socker: 4,8
• Järn: 134
• Vikt: +0 kg
• Urin: 0

Jag mår ganska bra. Jag har lite tufft med att jag har svårt med lukter. Jag äcklas otroligt mycket och spyr ett gånger dagar i veckan pga detta. Men jag hoppas att det ska gå över snart. Dessutom redan lite ont i fogarna, men hoppas att det inte ska accelerera för mycket.

Jag har även börjat känna "fladder" i magen, dock inte så tydligt så att man kan känna det på utsidan magen. Men jag känner mitt frö, vet att den lilla/lille ligger där inne och övar inför framtiden utanför magen :-)

Det känns mysigt och fantastiskt...

Vi ser fram emot att träffa vårt lilla frö...

Ja hon är fantastisk... älskar dig massor Sis *blink*

Idag var hon så snäll och passade barnen medans jag fixade mina naglar. När jag sedan mötte upp dom så hade hon varit i leksaksaffären med barnen *ler* Kan ju säga att dom kom inte ut därifrån tomhänta :-)

Fliz fick en Bratz som man sminkar.... en sådan har hon tjatat om så länge men jag har tyckt att hon är för liten och det är så kladdigt... Tji fick jag :-)

Whille fick en MonsterTruck... han är hur glad som helst :-)

Självklart gjorde dom besök på McDonalds där dom mumsade glass och hade det mysigt!!!

Tack syster för hjälpen!!!! DU är bäst