Ibland blir man förvånad :-) När jag kom hem i måndags efter jobbet så stod tvillingparet Älg på vår tomt och åt björkris. De såg ut att ha en riktig smaskig stund!!! Min stora fasa var att Mamma Älg stod i närheten *rysa*

Jag skulle köra Micke till bussen så han kom ut och mötte mig. Jag sa till honom att gå bort ifall Mamma Älg skulle visa sig. Men Micke ville ju syskonen Älg och struntade i mitt råd. Istället ställde han sig och tog kort med mobilen :-) Jag satt kvar i bilen men tog kort även jag *HAHA* Tvillingarna Älg, troligtvis runt året, gick lite längre upp i skogen (dock fortfarande nära oss) och käkade vidare, de brydde sig inte att vi stod och tittade!!

Några minuter senare körde jag iväg Micke, och när jag kom hem så var syskonen kvar. Jag gick in och hämtade barnen, de blev eld och lågor :-) Båda sprang ut och tyckte det var jättehäftigt!!! Tvillingarna Älg fortsatte sin promenad upp i skogen samtidigt som de mumsade vidare på diverse grenar och blad.

Tyvärr ganska oskarp bild, mobilen var inte min bästa kompis just då :-) Men ni ser den ena älgkalven här...

Här ser ni ni tvillingparet promenerandes upp i skogen. Den ena tvillingen syns lite sämre men har vita ben och håller sig till höger på bilden, brevid sin tvilling!!!

Taskig bild... riktig kamera nästa gång ;-)

Senare på kvällen skulle jag åka ner till busshållplatsen för att möta upp Micke igen. Det kändes lite läskigt att gå ut i mörkret (vi har inga gatulampor här pga relativt nybyggt område) men samtidigt tänkte jag att tvillingarna Älg bör jag ju inte möta igen!!!! Väl inne i bilen kändes det tryggt, jag började köra och vilka hamnar jag bakom med bilen (på vår grusväg) om inte tvillingarna Älg :-D De promenerade nedanför vårt hus på grusvägen där bilarna kör (finns bara en väg) De gick i bredd på vägen, ungefär som om de hade mycket att prata om *fnissar* Jag blinkade med helljuset, den ena tvillingen vände huvudet och tittade vad som hände men sen fortsatte de gå i sin takt. TOTALT ORÄDDA!!!!! Några meter senare tog de en liten väg till höger och lunkade vidare in på en tomt...

Shit alltså, tänk om Micke hade promenerat hem från bussen och mött dessa sociala varelser.... *tokrysa* Usch usch usch...

Igår kväll när jag hade lagt mig kom Micke in i sovrummet. Vi pratade lite och han la handen på min mage. Bebis var totalt ointresserad av att säga hej och rörde sig inte det minsta. Jag sa till Micke att bebis antagligen sover så det är ingen idé att vänta på en kick heller... men envis som Micke är så stannade han ändå kvar.

Han la örat mot magen, helt plötsligt kickade det till rätt på pappas haka :-D Sååå mysigt!!!! Sen kom det några kickar till och jag tror att Micke kände sig riktigt nöjd (har sett hans kommentarer på FB idag *hehe*)

Nu är det bara Fliz kvar, hoppas på tur de närmaste dagarna så hon oxå får känna bebisen :-)